Har vant mig vid att vara här, med miljön, människorna, vännerna, de förbannande bussarna, de starka personligheterna, dofterna, insekterna...
Känner mig hemma här, men det finns ju även en verklighet där hemma, med massa underbara vänner som jag saknar fantastiskt mycket, familjen, arbete och skola.
Jag kommer åka tillbaks igen det vet jag, tillhör ju detta ställe lite grann och det har fått en del av mitt hjärta.
Amanda och Jeremy har som vanligt öppnat både sitt hem och sina hjärtan vilket värmer mycket! De är så underbara och har blivit en del av min familj.
Jeremy's familj har även dem blivit en del av min familj, de får mig att alltid känna mig välkommen!
Gör ont i hjärtat att behöva åka hem, men på samma gång längtar jag givetvis efter saker, personer och upplevelser hemma också. Drar ju på reggaefestival i Uppsala nästa vecka med underbart folk, ska bli sjukt kul!
Har tappat lite av meningen varför jag skriver denna blogg, men antar att jag som alla andra behöver lätta mitt hjärta lite för både känt och okänt folk, kanske en snudd av bekräftelse behov också.. :)
nu ska jag åka och säga adjö till Marika, Charlie, Isaac och lilla poppy (Jeremy's familj med hund) sen blir det en tidig kväll eftersom flyget går 07:20 imorgon!! :(
ciao Malta och tack för denna tiden! see ya later!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar